Under de senaste årtiondet har jag indirekt och direkt jobbat med webben, man jag har aldrig rickigt tyckt om den. Men kanske det nu är dags att ta itu med mitt ogillande av webben. För tillfället jobbar jag för en interaktive bransch av en multidisciplinär kreative agentur in London (theteam), mitt lilla team är ungefär 22 personer som bara jobbar, och kanske 130 andra personer på våran våning som jobbar med branding, internalcomms, marcomms och events, så mängden buzzwords som flyger runt är ganska stor. Det är rätt lätt att bli lite avtrubbad.
Häromveckan så kom min lilla systerdotter över, hon ska fylla 12 i höst, hon var verkligen inpluggad i den virtuella världen och måste ha tillgång till en lapptopp minst 30min om dagen för att kolla sin status och mejl. Och även min 60 åriga far, loggar in på diverse sociala nätverk, mest bara för att kunna se bilder på sina barnbarn.
Så alla dessa webbsidor som jag har producerat under åren används faktiskt, för ont eller gott, så det kanske är lika bra att jag börjar använda mediet som jag jobbar med. Kanske kan jag med mina utopiska idéer nå någon och långsamt ändra världen till något bättre, eller bara skrika lite i den digitala världen.
från Lunes feed